Den här sidan använder cookies. Genom att fortsätta accepteras ditt samtycke. Learn more

108.6m FM

Nytt finsk svenskt bolag bildat

opinion

På skatterättsnämnden använder vi kakor cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Det engelska företaget X Ltd äger bl. Z är ett fastighetsförvaltande bolag med underskott från tidigare år. Koncernens verksamhet i Finland skall ändras enligt något av två redovisade alternativ.

Det ena i ansökan rubricerad som alternativ 2 och som omfattar frågorna 4 och 5 är att överföra [verksamheten] från filialen till Z. I samband härmed avser Y att täcka förekommande underskott i Z genom att, som ansökan får förstås, lämna koncernbidrag för beskattningsåret eller Ett koncernbidrag utgör skattepliktig inkomst för "Nytt finsk svenskt bolag bildat" finska dotterföretaget.

Förutsättningarna för avdrag för koncernbidrag mellan det svenska och det finska dotterföretaget brister eftersom det senare företaget, som inte är skattskyldigt i Sverige för den näringsverksamhet som bidraget hänför sig till, enligt 35 kap.

Frågan är om en prövning mot reglerna om etableringsfriheten i artiklarna 43 och 48 EG-fördraget EG leder till att avdrag ändå skall medges. Det engelska företagets innehav av dotterföretag i andra medlemsstater inom EU utgör en sådan etablering som omfattas av artikel 43 EG jfr artikel Det skattskyldighetsvillkor som uppställs i reglerna om koncernbidrag innebär att ett svenskt dotterföretag som lämnar koncernbidrag till ett utländskt dotterföretag missgynnas jämfört med att koncernbidrag lämnas mellan två svenska dotterföretag.

Reglerna om koncernbidrag gör att det blir mindre attraktivt för företag med hemvist i andra medlemsstater att etablera dotterföretag Nytt finsk svenskt bolag bildat Sverige och i andra medlemsstater inom EU än att etablera dotterföretag enbart i Sverige.

Koncernbidrag från svenskt till finskt...

Skattskyldighetsvillkoret utgör därmed ett hinder för etableringsfriheten. När domen behandlas i fortsättningen används enligt den svenska översättningen av domen begreppen vinster och förluster i stället för överskott och underskott. Bestämmelserna innebar i korthet att en förlust som uppstod i ett bolag inom en koncern kunde utnyttjas av ett annat bolag inom koncernen genom att rätten till avdrag för förlusten fick överföras till och utnyttjas mot vinster i det senare bolaget koncernavdrag.

Möjligheterna till koncernavdrag avseende förlust som uppkommit i ett utländskt koncernbolag begränsades dock av att fråga var om förlust i en bolagets filial etablerad i Förenade kungariket och att det bolag som yrkade koncernavdrag hade vinst som skulle tas till beskattning i Förenade kungariket.

EG-domstolen konstaterade att ett system som generellt utesluter möjligheterna till gränsöverskridande resultatutjämning kan utgöra ett hinder för moderbolaget att utöva sin etableringsfrihet genom att bolaget avskräcks från att bilda dotterbolag i andra medlemsstater.

En sådan inskränkning är bara tillåten om syftet med den är legitimt och överensstämmer med fördraget och om den kan motiveras av tvingande hänsyn till allmänintresset punkterna 33— Domstolen fann att de prövade bestämmelserna uppfyllde dessa krav och att de även var ägnade att säkerställa att det eftersträvade syftet uppnåddes. Därvid hänvisade domstolen till tre berättigandegrunder punkterna 42— För det första ansågs säkerställandet av fördelningen av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna kräva att ett och samma lands skatteregler tillämpas på såväl vinster som förluster.

Om bolagen gavs en valmöjlighet beträffande var deras förluster skall beaktas skulle den välavvägda fördelningen av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna allvarligt äventyras. För det andra hänvisade domstolen till att bestämmelserna undanröjde risken för att förlusterna beaktas två gånger. För det tredje framhöll domstolen att bestämmelserna också undanröjde risken för skatteundandragande bestående i att överföringen av förluster organiseras på ett sådant sätt inom koncernen att den riktas till bolag som är hemmahörande i de medlemsstater som tillämpar de högsta skattesatserna och i vilka värdet på förlusterna ur skattesynpunkt följaktligen är högst.

En ytterligare förutsättning för att kunna godta bestämmelser som utgör hinder för etableringsfriheten är att bestämmelserna inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de syften som eftersträvas. Enligt EG-domstolen strider det mot artiklarna 43 och 48 EG att en medlemsstat inte tillåter ett moderbolag med hemvist där som visar att det uppfyller nämnda villkor att få avdrag för förluster som uppkommit i dess utländska dotterbolag punkten En sådan rätt föreligger dock endast om möjligheten att utnyttja dessa förluster i dotterbolagsstaten är helt uttömda.

I det här aktuella fallet skall ett koncernbidrag lämnas från ett svenskt dotterföretag till dotterföretag i Finland. Förfarandet är principiellt detsamma som att överföra det finska dotterföretagets underskott till det svenska dotterföretaget. Moderföretaget för denna del av koncernen är engelskt och koncernen innefattar även andra dotterföretag inom EU än de som är aktuella i ärendet.

Målet gällde etablering genom fast driftställe. Med hänvisning till den skatterättsliga territorialitets-principen godtog EG-domstolen att den medlemsstat där det fasta driftstället var beläget vägrade avdrag för förluster i den verksamhet som bedrevs i det land där företaget var hemmahörande eftersom inkomster från denna verksamhet inte beskattades i den stat där det fasta driftstället fanns punkterna 21— Någon anledning att anta att domstolen inte skulle ha haft "Nytt finsk svenskt bolag bildat" synsätt på möjligheten att begränsa rätten till resultatutjämning i ett fall som det förevarande föreligger enligt nämndens mening inte.

Det innebär i förevarande fall — där ett utländskt företag genomfört en sekundär etablering genom att bilda ett dotterföretag i Sverige — att en bestämmelse som inte medger avdrag för koncernbidrag till ett dotterföretag i en tredje medlemsstat Nytt finsk svenskt bolag bildat motiveras.

Avdragsförbudet står alltså inte i strid mot etableringsrätten. I en kompletterande fråga fråga 5, som den slutligen bestämts vill sökandebolaget veta huruvida beskedet ändras om andelarna Nytt finsk svenskt bolag bildat Z överlåts till Y innan koncernbidraget lämnas. Enligt nämndens mening bör den omständigheten inte leda till en annan bedömning. Fråga 6, om förfarandet strider mot lagen Det andra alternativet som sökandebolaget vill ha bedömt i ansökan rubricerad som alternativ 1 innebär att koncernens verksamhet ändras genom att Z: Frågorna om rätt till avdrag för koncernbidrag mellan Y och Z föreligger är uppdelad på frågorna 1 a om den grundläggande avdragsrätten och 1 b om beskattningstidpunkten.

Den senare frågan består i sin tur av tre delfrågor. Det finns även enligt detta alternativ en kompletterande fråga fråga 3 som avser det förhållandet att koncernbidraget mellan företagen kan komma att föregås av att andelarna i Z överlåts till Y.

De uppgifter som sökandebolaget lämnat om utgångspunkten för avdragsrätten, att Z skall överlåtas eller avvecklas genom likvidation eller motsvarande förfarande, har inte utvecklats närmare. Samma invändning kan riktas mot redovisningen av de rättsliga och faktiska förutsättningar som gäller för möjligheterna att utnyttja Nytt finsk svenskt bolag bildat i de situationer som avses med frågorna. För att ett förhandsbesked skall kunna lämnas krävs att de faktiska omständigheterna som beskedet skall grundas på är tillräckligt klarlagda.

Bilda bolag eller filial i...

Av det anförda framgår att den nu aktuella delen av ansökan inte kan anses uppfylla detta krav. Något förhandsbesked i den delen bör därför inte lämnas. Fråga 2 — som också avser alternativ 1 — är så allmänt hållen att den inte heller lämpar sig att besvara genom ett förhandsbesked. Vi finner på sätt som angivits av majoriteten att det skattskyldighetsvillkor som uppställs i reglerna om koncernbidrag utgör ett hinder för den rätt till fri etablering som gäller enligt artikel 43 EG.

Fråga är då om detta hinder är förenligt med gemenskapsrätten. Sådan avdragsrätt förelåg enligt den interna rätten i de fall då både "Nytt finsk svenskt bolag bildat" och dotterbolag hade hemvist i Förenade kungariket men inte annars.

Som generaladvokaten utvecklade i sitt förslag till avgörande i målet punkterna 51 ff.

bildades ett nytt bolag med...

Att inte bevilja en sådan förmån utgjorde en sådan inskränkning av etableringsfriheten som var tillåten endast om syftet med den "Nytt finsk svenskt bolag bildat" legitimt och överensstämde med fördraget och om det kunde motiveras av tvingande hänsyn till allmänintresset jfr domen i målet punkterna 32— EG-domstolen kom i sina överväganden i målet fram till att de brittiska reglerna kunde — på sätt framhållits i motiveringen till nämndens förhandsbesked — rättfärdigas.

Domstolen prövade därefter om den inskränkande åtgärden inte gick utöver vad som var nödvändigt för att uppnå de syften som eftersträvades. Domstolen fann därvid att bestämmelserna gick utöver vad som var nödvändigt för att uppnå de eftersträvade syftena i en situation där ett utländskt dotterbolag, således ett bolag med hemvist i utlandet, hade uttömt de möjligheter som erbjöds i dess hemviststat att beakta förluster under det beskattningsår som avdragsyrkandet avsåg och beträffande tidigare år, om nödvändigt genom en överföring av förluster till utomstående eller genom att kvittas mot vinster i bolaget Nytt finsk svenskt bolag bildat tidigare beskattningsår, och att det inte fanns någon möjlighet att förlusterna i det utländska dotterbolaget skulle kunna utnyttjas i dess hemviststat för framtida beskattningsår vare sig av dotterbolaget självt eller av utomstående.

Också enligt de svenska reglerna kan rätten till resultatutjämning mellan företag som ingår i en koncern Nytt finsk svenskt bolag bildat som en förmån för koncernen som sådan även om avdragsrätten tillkommer visst företag inom denna. Med detta synsätt kan någon skillnad inte göras mellan koncernbidrag från svenskt dotterföretag till utländskt dotterföretag och koncernbidrag från svenskt dotterföretag till ett svenskt dotterföretag.

Om avdrag inte medges förvägras koncernen en förmån. Y har anfört att eftersom ett koncernbidrag till Z är skattepliktig inkomst för Z föreligger ingen risk för att underskottet skall komma att utnyttjas ytterligare en gång. Om det då kan visas att alla möjligheter uttömts att utnyttja underskottet är sökandebolaget berättigat till avdrag för det avsedda koncernbidraget. Koncernbidrag från svenskt till finskt dotterföretag.

Skriv ut Skicka e-post Lyssna. Frågorna 4 och 5 Koncernbidrag från Y till Z Oy får inte dras av. Beslut Frågorna 1—3 Ansökan avvisas i denna del.

Nämnden gör följande bedömning. Frågan är om detta hinder kan motiveras.

Motivering

Avvisningen Det andra alternativet som sökandebolaget vill ha bedömt i ansökan rubricerad som alternativ 1 innebär att koncernens verksamhet ändras genom att Z: Kjell Skiljaktig mening Wingren, Silfverberg och Werkell är skiljaktiga och anför följande.

Y har inte visat att så är fallet. Vi anser att förhandsbeskedet bort utformas i enlighet med det anförda. 1.

Bilda bolag eller filial i...

FINSVE. En tidning från Finsk-svenska handelskammaren med anledning av Finlands årsjubileum var i fjol det bolag som betalade mest Det har bildats ett starkt nätverk . Det är ett nytt projekt som heter Nordisk. Lagar och restriktioner vid grundandet av svenskt bolag i Finland. 22 . Även om franchising som koncept är långt ifrån nytt, missförstås det ofta. . Finland Nytt finsk svenskt bolag bildat det oftast på två olika sätt, antingen genom att man bildar ett finskt dotterbo.

Bravida köper Asentaja Group i finska Österbotten.

uppmärksammades att Stora Enso tillsammans...

Branschnytt en sammanslagning av flera mindre företag varav de första bildades

MORE: Namn och nytt i dag 1997 06 01

DU ÄR HÄR:
Nyhetsflöde