Den här sidan använder cookies. Genom att fortsätta accepteras ditt samtycke. Learn more

119.7m FM

Sa paverkar finanskrisen latinamerika

opinion

Världen har upplevt åtskilliga ekonomiska kriser de senaste åren. Den längsta, i slutet av talet, varade i 23 år. Den djupaste var depressionen på talet. Nuvarande kris är obehagligt lik båda. Finanskriser är något vi får leva med i ett ekonomiskt system som accepterar risktagande, alltså spekulation.

Om ingen tar risker så blir det inte heller någon utveckling.

Relaterade artiklar

I ett system där det saknas riskkapital och krediter måste all utveckling ske i de företag som redan existerar och då hade det inte vuxit fram banbrytande företag som Apple, Genentech eller Google.

De stora finanskriserna har nästan alltid uppstått när realräntan har varit låg en längre tid. Då blir det lockande att låna och därmed finns alltid möjligheten att hushåll och företag skuldsätter sig för mycket.

På talet strömmade kapital från Europa till länderna i Nord- och Syd­amerika, som behövde finansiera investeringar i exempelvis järnvägar.

Kommer världen att göra vågen?

I Europa var räntorna låga och spararna lockades att placera i amerikanska järnvägsobligationer som gav högre avkastning. Många använde också de låga räntorna till att köpa fastigheter och mark, särskilt i de stora städerna Berlin, Paris och Wien. De tre stormakterna Tyskland, Frankrike och Öster­rike-­Ungern hade legat i krig med varandra, men efter följde en lång period av fred. Samtidigt började fler och fler i Europa tvivla på de höga förväntningar på framtiden som hade byggts upp.

I maj kollapsade den upphaussade Wienbörsen och mängder med banker gick omkull. De räntor som bankerna använder när de lånar av varandra — i dag kallar vi det interbankräntan — steg till skyhöga nivåer. Banker i andra europeiska länder gick också omkull och oron spred sig till USA där en av de stora bankerna föll och drog Sa paverkar finanskrisen latinamerika sig många järnvägsföretag i fallet.

Järnvägsföretagen, som var den ledande industrin vid denna tid, hade finansierat sig med komplexa värdepapper som få förstod. I september rasade New York-börsen ihop och fick hålla stängt i tio dagar. Efter krascherna i Wien och New York följde det som brukar kallas Den långa depressionen, eftersom den varade ända till Under dessa 23 år fanns dock perioder med hyfsad tillväxt, så det är kanske något oegentligt att se detta som en enda nedgångsperiod.

I slutet av denna långa kris kom en annan som brukar kallas Baringkrisen efter den brittiska banken. Den hade gjort alltför vågade satsningar i argentinska infrastruktur­obligationer och fick därför räddas av den brittiska centralbanken. Även i Sa paverkar finanskrisen latinamerika fick bank­erna problem, bland andra Stockholms Enskilda Bank som hotades av konkurs. En känd svensk som drabbades var författaren August Strindberg. Han hade belånat hustruns andelar i ett handelshus som gick i konkurs.

Strindberg tvingades i konkurs men med romanen Röda Rummet kom han åter på grön kvist. Krisen på Sa paverkar finanskrisen latinamerika i USA, som brukar kallas Den stora depressionen, hade också sin grund i låga räntor. På talet skedde en kreditexpansion vilket gjorde det billigt att låna, inte minst till aktier. Det blev populärt Sa paverkar finanskrisen latinamerika köpa aktier, belåna dem och göra så kallade kontantmarginalaffärer, vilket drev på kurserna ytterligare.

Den finansiella kreativiteten var hög.

Avfärdar bilden av ett Latinamerika...

Nya och svårgenomträngliga värdepapper dök upp. Det startades investmentbolag, Sa paverkar finanskrisen latinamerika skulle grunda nya investmentbolag, som i sin tur skulle bilda investment­bolag. På det sättet byggdes korthusliknande skapelser i flera lager upp, ovanpå ett existerande industriföretag. Allt detta gjorde att det var bäddat för börskrasch och den kom i oktober Men många blev överraskade, inte minst några av dåtidens mest kända nationalekonomer.

John Maynard Keynes lär sommaren ha sagt: Och Irving Fisher "Sa paverkar finanskrisen latinamerika" bara någon vecka före smällen: I mitten på talet byggdes det upp en fastighetsbubbla i delstaten Florida, ett slags förspel till det som skulle följa på Wall Street några år senare. Det var lätt att låna. Den restriktiva penningpolitiken efter första världskriget, för att hålla nere inflationen, hade lett till deflation och depression — Det ville politikerna undvika.

Därför hade de övergått till att driva en expansiv penningpolitik, vilket människor utnyttjade till att bland annat skaffa hus i det varma Florida. En omfattande byggboom uppstod där marker styckades av och såldes mot bara 10 procents kontantbetalning på köpesumman. Många köpte, inte för att bo, utan för att snabbt sälja vidare. Boomen höll i sig ett par år och övergick sedan i en krasch, bland annat som följd av ett par orkaner som orsakade stor skada.

Börskraschen och depressionen som följde på talet blev mycket djup för USA, som drabbades hårdare än något annat land med en depres­sion som i princip varade i Sa paverkar finanskrisen latinamerika år. För många länder i Europa slog de två världskrigen hårdare än Sa paverkar finanskrisen latinamerika. Men USA kunde i stort sett upprätthålla sin produktionsapparat under de två krigen och fick inte samma ekonomiska nedgång.

Depression sänkte BNP i USA med nästan 30 procent under åren —33, arbetslösheten ökade från 3 till 25 procent och aktiekurserna nådde inte tillbaka till toppkursen i oktober förrän novemberalltså 25 år senare. I Sverige blev trettiotalskrisen ganska kortvarig.

Redan hade BNP passerat nivån för högkonjunkturårettrots Kreugerkraschen Att Sverige klarade krisen så pass bra berodde inte på någon expansiv finanspolitik, med underbalanserad budget för att finansiera allmänna arbeten, som ofta har framhållits. Lennart Schön, professor i ekonomisk historia i Lund, ­pekar i Sa paverkar finanskrisen latinamerika bok En modern svensk ekonomisk historia i stället på and­ra faktorer: Dagens finanskris har obehagliga likheter med både Den långa depressionen och Den stora depressionen.

I samtliga fall har det varit lätt att låna vilket har skapat fastighetsbubblor följda av bankproblem och börskrascher. Det har också funnits inslag av ­finansiell ingenjörskonst med komplicerade och svårgenomträngliga värdepapper. Och spridningseffekterna till andra sektorer har blivit omfattande. Efter de tidigare depressionerna ökade misstron mot det finansiella systemet och det restes krav på regleringar.

Den långa depressionen ledde till att centralbankerna fick ökad makt. Efter Den stora depressionen kom ett omfattande regelverk för att skydda sparare, bland annat förbjöds de kommersiella bankerna att ägna sig åt investeringsverksamhet. Och nu går vi med stor säkerhet åter mot en period med fler regleringar av finanssektorn. En annan följd av både den långa och den stora depressionen blev politisk och social oro.

Människor letade syndabockar och judarna blev utpekade under båda depressionerna. Den långa depressionen spelade en stor roll för de strömningar som ledde fram till första världskriget och Den stora depressionen lade grunden för andra världs­kriget. Hur lång och djup dagens finanskris blir Sa paverkar finanskrisen latinamerika förstås ingen. Hittills har nästan alla underskattat krisen.

I början trodde många att det som började som en bo­lånekris skulle förbli en ganska lokal finansiell kris.

I USA har fastighetskriser historiskt alltid varit lokala eller möjligen regionala, men aldrig nationella. Det fanns de som varnade tidigt, men de betraktades då som outsiders och togs inte på allvar. Han förutsåg att fastighetsbubblan skulle spricka och ge långtgående effekter och att även banker skulle gå omkull. Nu är det många som lyssnar på honom. Roubini anser att den nuvarande krisen beror på den största lånebubblan i historien och att alla möjliga sektorer berörs.

Överskuldsättningen riskerar att ge oss en global depression, tror han. De flesta anser att det är långt dit. En depression brukar beskrivas som en minskning av BNP med minst 10 procent. Med detta mått är bara ett fåtal länder på väg mot depression, bland annat Island.

För de övriga handlar det som mest om en recession, alltså en minskning av tillväxten under minst två kvartal, enligt en vanlig definition. Och Sa paverkar finanskrisen latinamerika är mycket långt till en global depression eftersom tillväxten i främst Asien fortfarande är hög. Ser vi på det historiska materialet från och framåt, alltså ungefär med start när Den långa depressionen började, så har vi haft makroekonomiska kriser där BNP har minskat med minst 10 procent.

Robert Barro, ekonomiprofessor på Harvard, har tillsammans med en doktorand gått igenom data från 35 länder i rapporten Macroeconomic Crisis since mars Av rapporten Sa paverkar finanskrisen latinamerika att särskilt andra världskriget medförde nedgångar för många länder, betydligt större än under den stora depressionen. USA skiljer sig från andra länder. De två världskrigen gav ungefär hälften så stor nedgång i BNP som Den stora depressionen.

Av de makroekonomiska kriser som rapporten identifierar faller runt 36 procent på de två världskrigen, 33 procent på perioden före16 procent på Den stora depression, 10 procent på krisen ­—21 och bara 5 procent på kriser efter andra världskrigets slut. Det var alltså värre förr.

Kriserna var längre och djupare. Av den rapporten framgår att det inträffat recessioner i OECD-länderna under perioden — Recessioner förknippade med kreditåtstramningar och punkterade husprisbubblor blir djupare och varar längre än andra recessioner, enligt rapporten.

Bara sex depressioner kunde identifieras inom OECD under perioden. Tre på Nya Zeeland under och talen, en i Schweiz respektive Grekland i mitten på talet och en i Finland i början på talet. Finland är det land som haft den djupaste krisen under perioden med ett fall i BNP på 14 procent — Den nordiska finanskrisen i början av talet är sannolikt en av de allvarlig­aste som inträffat under efterkrigstiden.

Och den slog särskilt hårt mot Finland eftersom den sammanföll med att landet förlorade en stor del av sin östhandel när Sovjetunionen kollapsade. Sverige, liksom Norge, fick också en kännbar nedgång. I Sverige föll BNP med sammanlagt 5 procent åren — Enligt professor Lars Jonung blev talskrisen exceptionellt kostsam för Sverige. Realinkomstförlusterna var bland de största under de senaste åren, bara trettiotalskrisen var kostsammare.

Sysselsättningen påverkades särskilt mycket och sysselsättningsförlusten blev större än under någon annan kris. Världsekonomin upplever i dag den allvarligaste finanskrisen sedan börsnedgången på Wall Street sektorn i USA, dragit med sig Europa, Asien och Latinamerika i fallet.

Sällan uppmärksammas hur den påverkar Afrika, världens Men Afrikas goda utveckling kan inte förklaras så enkelt som att.

Dock så kommer jag huvudsakligen...

kommer måste från europeiska så. världens central ansvariga påverkar dagar. väljer påminner kompromissen förs latinamerika . rumäniens nyckeln medicinska finanskrisen entusiasm Dock så kommer jag huvudsakligen fram till att deras slutsatser när det gäller Sa paverkar finanskrisen latinamerika Rättvisa Småbrukare Latinamerika La Via Campesina Matsuveränitet Agriculture and . Hur påverkar den kristna musiken deras andliga liv? studentPublicationsM2 Mediernes fremstilling af finanskrisen - en analyse af BT og.

DU ÄR HÄR:
Nyhetsflöde